Nangijala!

Önskar er en härlig helg med några bilder från min lunch igår. På Ulriksdals begravningsplats i Solna är det som att kliva in i Bröderna Lejonhjärtas Nangijala. Här är så vackert att man nästan gråter av rörelse. I brisen faller vita blomblad och stillhet, ja stillheten råder... Precis som det ska vara på en viloplats.

Gullvillan [version no. 2]

Amen-det-är-ju-helt-otroligt! Ligger och tittar på spektaklet från Baku och fingrade på telefonen. Jag lyckades givetvis radera mitt inlägg om Gullvillan + kommentarer! Ahhh!

Kommer inte ihåg hela texten men essensen av det hela är att Gullvillan på Lidingö värt ett besök i sommar. Här har du ett ställe som man baxnar över; patina, rostiga krukor, rörelse, oreda, skitig shabby chic och industrikänsla - allt på en och samma gång! Hela stället är som en levande organism där allt är under förändring. Maxat, vilt och vansinnigt! Kort och gott; Gullvillan är som Tage Andersen på Lsd!
 

Umgås

En sak som jag älskar med Stockholm är att om man sätter sig i en bil och åker, typ två mil, så är man ute på landet. Skog, jordbruksmarker, röda hus med vita knutar, allt varvat huller om buller och summan blir bara så fantastiskt vackert! För några helger sen hade vi en superskön dag med några vänner som lämnat stan. Att få gå i en tyst mosskog, mötas av en liten "korv" som viftar på svansen så fort han får syn på en och att få äta årets första nygrillat - japp, det är livet på en pinne det!

Vill vi verkligen ha ärlighet?

Just nu pågår en intensiv debatt i bloggosfären om saker vi inte vågar vara ärlig om. Ska vi visa upp vår vardag som den är i våra bloggar - är det rätt eller fel att visa upp en så kallad polerad yta? En otroligt intressant debatt som tvingat mig att tänka till och ta ställning.

MIN bild/inställning är glasklar, jag vill generellt inte ha "diskbänksrealism eller total ärlighet i bildform". Text är en annan sak, men när det gäller bild vill jag ha skönhet och estetik. Jag lever min vardag med smutstvätt, dammråttor och äcklig disk, precis som alla andra - men jag vill inte se det när jag kopplar av en stund och surfar runt. 

Den inställningen kanske är förljugen men jag vill få inspiration, drömma mig bort, se andra världar, kalla det vad du vill - men jag tror många av oss håller med mig; Vardagen har vi nog av med oss själva!

Debatten har fått mig att fundera på varför jag inte vill visa upp mig, eller mitt hem i "ärlighetens namn" och det här har jag kommit fram till:

• Jag tycker det är totalt ointressant med disk, smutstvätt och fula inredningsdetaljer.

• Jag skulle aldrig bjuda hem någon om det var drivor med skit i hörnen, så varför skulle jag bjuda hem er bloggläsare till detsamma?

• När jag funderar på varför jag inte är bekväm med att visa upp mitt hem med alla dess skavanker så är mitt svar enkelt: Jag vill visa mina gäster respekt och bjuda dem på en sån trevlig stund som möjligt när jag bjuder hem dem. Strunt samma att inte listerna sitter uppe, det överlever jag, men det ska vara undanplockat och städat - annars blir jag sjukt (SJUKT) stressad. Av respekt. Varför ska du behöva se mina smutsiga matlådor och dammråttor? Du har ju samma elände själv hemma?

• Klart att mitt hem har detaljer som jag HATAR och helst inte vill visa upp på grund av att jag hatar dem. Men jag ser inte varför jag ska visa upp dem på bloggen, bara för att vara "ärlig"? Vill vi verkligen ha ärlighet???

• Saker jag ALDRIG skulle visa upp på bloggen är min grå, grå, grå vardag och mina känslor. Visst, de kryper in, men om jag verkligen skulle tro på total ärlighet skulle den här bloggen vara så arg, så arg och så svart emellanåt att ingen skulle orka läsa den. Bloggen är en avkoppling för mig, ett sätt att stressa av. Det här är mitt forum för vackra och trevliga saker - ytliga saker, javisst, men ytliga saker som JAG behöver för att orka med. Jag skulle heller aldrig lämna ut min familj eller mina nära vänner. Internet är ett forum för elaka troll och jag vill skydda de jag älskar med allt jag kan! De som vill och vågar lämna ut sina barn och kära, det är helt okej, men för mig är det inget som helst val. Jag är inte redo att betala det pris som många bloggare får betala för sin öppenhet...

När det kommer till det så kallade estetiska är jag glasklar; Jag vill ha glamour! Men när det gäller frågan om hur "ärliga" vi ska vara på våra bloggar så säger jag att det är upp till var och en. Det är upp till vad vi har för utgångspunkt - vad vi vill, vad vi vill säga med våra bloggar.

En annan bloggare som funderat kring detta är Frida, och jag ser ingen som helst anledning till att hon ska visa upp sin smutstvätt och sunkiga mysbyxor. Hennes blogg är hennes varumärke och skyltfönster till det hon kan, det hon gör. Jag har mycket svårt att tro att hon skulle få kunder genom att visa upp en så kallad "totalt ärlig tillvaro". Hennes potentiella kunder, och vi bloggläsare, vill helt enkelt inte ha diskbänksrealism.

Men som sagt, det är upp till alla och en var hur man ställer sig till det här, vackert, polerat och tillrättalagt eller kristallklar ärlighet och diskbänksrealism. Jag tror på fullt allvar att jag, och även ni, förstår konceptet med bildflödena man ser på nätet; det är fejk till mångt och mycket. Vi förstår det. Och det är okej! För jag tror helt klart att vi vill/kräver glamour och vackra bilder för att överleva tuffa och tråkiga veckodagar!

Så här ser jag det. Vad tycker du? Och bara för att utmana mig själv har jag knäppt lite bilder på min, idag inte allt för stökiga lägenhet, och min fråga till dig - är det det här du vill se?

01. Smutsiga glas som väntar på diskmaskinen och en ihopknölad Willyspåse + fläckad skärbräda.
02. Äckliga matlådor och en smörindränkt gaffel...
03. Skål med fettfläckar och ostkrokssmulor.
04. Hörn i hallen med garderober utan dörrar och persienner som väntar på att få komma upp...
05. Obäddad säng.
06. Skitfula garderobsdörrar på hög i sovrummet. När kommer de ner i källaren? HATAR reliefen...
07. Skräphörnan i hallen, reklam och en kvarglömd sovsäck. 
08. Smutsig tekokare och en stacke kvarglömt bröd... 
09. Pappersinsamling och köksgolvet från helvetet. HATAR PLASTGOLV! 

Även eminenta Emma har funderat runt det här... Lämna gärna en kommentar om det här - jag är såå nyfiken på hur just du tänker gällande det här ämnet!

Update on måndag, maj 21, 2012 by anna k.

Stort tack för alla kommentarer - det här inlägget är faktiskt mitt första "debattinlägg" under mina 6 år som bloggare och det var faktiskt riktigt roligt att kliva ur "bekvämlighetszonen" och tycka till lite! Jag blir dessutom glatt överraskad när jag ser att det här inlägget, i skrivandets stund, har haft över 1000 unika sidvisningar, vilket är enormt mycket för vår lilla blogg.

Oavsett vad man kommer fram till så är det upp till var och en av oss; vad vi vill dela och inte. För mig, och många andra var det nog nyttigt och välkommet att tänka till lite över varför vi visar upp det vi gör och varför vi faktiskt inte delar med oss av vissa andra saker... Det är nog inte så dumt att stanna upp och reflektera lite över vad vi faktiskt håller på med!

P.s Även bloggen Helt enkelt hos mig har gjort ett inägg på temat - mycket läsvärt!

Klassiskt sommarfint för honom!

Klockan är 07:00 och jag har precis pussat maken hejdå. Han och hans kompisar ska sticka iväg på en roadtrip till Norrland. Min uppgift på morgonen var att packa (hur är det med er, hjälper även ni era pojkar med packningen?) och jag kom på mig själv att önska att det hade varit roligt om både garderob och väder hade tillåtit mig att packa ner några sommriga klassiker, för visst hade det varit riktigt fint?!

01. Klassiskt randigt / Breton tee - Toast
02. Mörkblå shorts / HM
03. Coolaste bågarna? /  Moscot Nebb Sunglasses - Nitty Gritty
04. Sköna espandriller / Toast
05. För plånboken / Syd Bag - Toast 

Ha en fin flygarhelg nu kära, kära vänner!

Smyckat!

Jag har aldrig varit mycket för smycken. Dels så beror det på att jag har någon form av kontaktallergi, dels på att jag inte är den typen av tjej. De enda smycken jag bär är mina vigselringar. Jag tackar gudarna för att jag kan bära dem utan kli och utslag - för utan dem så känner jag mig verkligen naken. De är mitt tecken på att jag är min mans kvinna. Hans och ingen annans. Men trots att jag inte är en som bär smycken så gillar jag "bling bling" - gärna då strama saker i guld eller silver och naturmaterial. Här är tre val från Etsy som får mitt osmyckade hjärta att slå ett slag extra!

01. Gold Dagger earrings / AND THE PARADE
02. Mens band / The Sly Fox
03. Mini Belt bracelet / Fullmoonn

Måndagsmusik med Alexander

Alexander Ebert är en av sophias favoritmän. Jag förstår varför. Vackra män med skägg som sjunger som gudar har en speciell plats i mitt hjärta. Den här fantastiska låten ger mig gåshud och är ett passande soundtrack till en skakig måndag!

01. Om du vill höra mer av Alex så hittar du honom vanligtvis i Edward Sharpe and The Magnetic Zeros.
02. Kolla även in Truth - ytterligare en superb låt!
03. Bilden är från METROJOLT 

Black Wednesday

En sån dag, en riktig FUCK OFF dag... Hade varit såå smutt att få flasha den här till vissa personer... Hade planerat ett annat inlägg, men det får allt vänta tills den där spirande euroforin dyker upp igen :) Grrr!

Fuck off ring av Efva Attling
Inspiration: Susanne

Att sätta ett frö...

Ljuset är tillbaka och det växer och gror precis överallt. Varenda dag när jag kommer hem så kikar jag ut på balkongen för att se hur mycket min clematis växt. Den har sån kraft att jag blir stum - hur kan du växa så mycket på en dag? Jag är bra sugen på att göra små märken i fönsterkarmen bara för att verkligen se hur många cm den pilar iväg... Just nu är jag helt betagen i alla gröna blad, allt som växer!

Min eufori har gått så långt att jag börjar klämma på fröpåsar och fundera på att ta allt ett steg längre. Esteten i mig blir jätteglad att se alternativ till Bröderna Nelson och Weibulls påsar, naturpapper, handtryck, avskalat och ja... vackert. Hur är det med er, har ni också drabbats av "växtfeber" eller väntar ni fortfarande på att snön ska lägga sig?!

1. Tomato Red Kit / piccolovegsforpots
2. Rosenskära / foto: anna k.
3. Sagolika fröpåsar man bara vill hamstra / Svenskt Tenn 

Körsbär

Nu blommar dom för fullt i kungsträdgården! Jag har turen att jobba bara ett stenkast därifrån så denna vecka har jag spenderat lunchrasterna under den rosa himlen. Det går så fort den här tiden på året... Det har gått från kala grenar till grönskande kvistar på bara några dagar. Äntligen är våren här på riktigt!

/ sophia

Det tog ett par månader... nästan ett år! Men nu är jag tillbaka vid sidan om anna k. och är så glad att få vara en del av pejper. Med ett nytt jobb och nya intryck ska jag försöka leverera och berätta om det jag är med om och inspireras av. Först ut får bli min senaste resa som jag gjorde till Brighton förra veckan. Jag var där för första gången våren 2010 och sedan dess har jag hunnit med fyra besök till. Jag vet inte vad det är men jag ÄLSKAR Brighton! Havet, piren, de trånga små gatorna och den fantastiska maten gör det ju inte sämre. Har en hel drös med bilder att visa men vi börja med dom här. 

/ sophia

Miniträdgård

Det verkade ju vara en bra idé att köpa på sig 15 kilo lök till kampanjpris. Nog för att vi äter lök, men inte ens vi hinner med. Nu spirar löken på köksbänken! Lite fint ändå, som en miniträdgård i köket...

Pia Ulin

Pia Ulin är en fotograf jag ständigt återkommer till - jag älskar hennes bildspråk helt enkelt! De här tre bilderna är ett litet, litet axplock ur hennes finfina portfolio. Ha nu en härlig söndag!

Äntligen vår!

Usch, den här våren har varit riktigt, riktigt seg. Massor att göra och bara total obalans. Jag lyckades beta av en massa projekt innan jag försvann iväg från bloggen, men sen så blev jag sjuk. En envis luftvägsinfektion som inte riktigt har gett med sig än.

Längtan efter bloggen ligger hela tiden i bakhuvudet men jag har varit totalt otrogen både blogg och er. Efter att ha bloggat i snart 6 år har jag lärt mig att man måste ha lust och tid till att blogga. Om inget av det finns blir det en total pina - och något som man älskar ska aldrig vara en källa till olust. Man måste våga pausa och återhämta sig helt enkelt...

Min sätt att återhämta mig heter Pinterest. Oj, oj, som jag hängt där! Har snabbt insett att det är lätt att bli beroende, att bli en fullfjädrad bildknarkare :) Men det finns väl värre beroenden tröstar jag mig med när jag tänker på stackars pejper.

Men nu är våren här, och med våren har mina energinivåer stigit! Jag och mannen har börjat trädgårdsåret på balkongen med omplantering och beskärning av citrusar, olivträd, fikon och pelargoner. Nu, med gott mod, säger jag hej till bloggen och er igen - hur har ni haft det sen sist?!

1. Citrusträden blommar och sprider en ljuvlig doft!
2. Farmors pelargoner börjar ta sig efter omplanteringen och skjuter iväg knubbiga knoppar!
3. Skira, ljust gröna blad sticker upp ur jorden 
4. Clematisens 'Summer Snow' överlevde vintern - vad härligt det är att lyckas med övervintringen!